Trädgårdskomposten- kretsloppet för den värdefulla jorden

Jordens kretslopp är navet i min trädgård. Men radhusträdgården är liten och odlarambitionerna stora så det får inte plats några skrymmande lösningar för mat- och trädgårdskompost. Samtidigt är den göteborgska lerjorden tung och kompakt så den behöver ständig jordförbättring av mull. Lösningen är att ständigt tillverka egen fin mullrik jord av trädgårdens avfall.

Nyttan med en trädgårdskompost för jorden

Redan när vi flyttade in för fem år sen skapade vi ett kretslopp för trädgårdsavfallet och med tanke på de stora häckarna och äppleträdet vi har, blir det en hel del. Tack vare detta har jag därför behövt köpa mycket lite färdig jord trots att vi har anlagt hela trädgården.

Det krävs väldigt litet utrymme och material för att få till ett kretslopp i trädgården men det är så mycket värt. Jorden du får tillbaka är av otroligt mycket bättre kvalitet än de flesta påsjordarna och behöver endast tillägg av matkompost eller gödsel. Sen är det såklart klimatsmart att avfallet tas omhand och förädlas på platsen det åter behövs på. Därmed slipper vi transporter för vidare hantering och produktion. Bara det är en deal breaker för den som vill göra mer hållbara val i vardagen.

Så här har jag byggt upp mitt kretslopp

Bredvid två vinbärsbuskar, i linje med tomtgränsen längst bak i trädgården, satte vi upp två pallkragar med tre svep vardera. Dessa båda utgör hela min trädgårdskompost. Materialet byts ut varje år vilket innebär massor med ny fin jord till trädgårdens växter. Jag tyckte endast att jag hade plats för den lilla storleken men det går såklart lika bra med standardstorleken eller ännu snyggare, egenbyggda lådor.

Grundtanken är att dessa lådor grundas med trädgårdsavfall av alla grovlekar och slag och toppas sedan med jord för att göras odlingsbara. Därmed tas avfallet omhand utan att någon yta offras. Lägg lite tidningspapper eller kartong i botten om du har besvärligt ogräs men undvik markduk så att maskarna hittar dit. Det är ju de som ska göra allt jobb åt dig. Samma upplägg gäller för anläggning av nya odlingslådor. Rotdjupet för växten som ska odlas bestämmer hur tjockt jordlagret behöver vara.

Vårlådan

Första lådan fylls på våren efter att trädgården städats på löv, perenn- och trädklipp. I denna odlas vintersådder eller tidiga vårsådder för att sedan serieodlas i hela året som följer. I år odlade jag först sallat här och sen har den huserat sex tomatplantor som gav rikligt med skörd. Efter tomaterna kommer spenat växa här under hösten. Nästa vår töms den på hela sitt innehåll förutom ett jordlager på botten för att sätta fart på nästa förmultningsprocess med hjälp av bottenskiktets hårt arbetande microorganismer och maskar. Tjocka grenar som inte hunnit brytas ned helt siktas med grep och får åka med ett år till tillsammans med nytt trädgårdsavfall. Sen försöker jag vända runt med grepen så bottenjorden blandas in något.

Sensommarlådan

Andra lådan fylls på sensommaren då häckarna och de andra buskarna och träden som beskärs i JAS- månaderna (juli, august, september) klipps. Då blir det proppfullt i lådan men det går ganska snabbt ihop sig. Även denna toppas med jord och en omgång med någon snabbväxande gröda sås, till exempel sallat. Att serieodla på detta sätt gör att en liten yta som denna ger massor med mat. Sallaten som sätts i juli/augusti hos mig står fint ända tills november/december, vilket du kan läsa mer om här, då det är dags för vitlöken att planteras . Nästa sensommar töms lådan igen för att fyllas med nytt trädgårdsavfall.

Täckodling löser bristen på trädgårdskompost sommartid

Under sommaren tillkommer alltid en del gräs- och blomklipp samt slutskördade grönsaker men då har ju inte jag någon öppen trädgårdskompost. Inge problem! Materialet läggs på toppen av odlingen av näringstörstande grödor som tomater (som på bilden nedan) och zucchini, vilka på så vis täckodlas och får massvis med näring. På detta sätt kräver de inte så djupt jordlager. Det håller dessutom fukten bättre, vilket är toppen för mig som ofta är borta på sommaren. Täckmaterialet sjunker ihop snabbt så det gör inte heller något om det ligger som en kulle runt stjälkarna.

Mullrik jordförbättring

När lådorna töms tar mina andra odlingsytor för grönsaker och perenner tacksamt emot den mullrika jorden. Det får gärna vara en del onedbrutet material kvar vilket ger fin struktur till jorden. Ska jag så på ytan och det är lite väl grovt brukar jag bara ta undan lite jord i en hink först, mylla ned komposten och sen toppa med den finare jorden som fröerna enklare gror i.

Matkomposten sluter kretsloppet

Matavfallet är sista pusselbiten för ett helt kretslopp i trädgården. Genom att återföra/tillföra detta näringsrika material till trädgården behövs minskar behovet av gödsel helt eller i alla fall avsevärt. Jag vill att nedbrytningen ska gå fort och ta minimalt med plats. Jag vill gärna också kunna flytta näringen från stan där det mesta uppkommer till landet där jag odlar det mesta i min distansodling. Lösningen blev bokashikompostering som jag är så nöjd med. Bokashimetoden beskriver jag närmre i det här inlägget. 

Ha det gott!

/Maria

2 svar på ”Trädgårdskomposten- kretsloppet för den värdefulla jorden”

  1. Oh vilket bra inlägg. Tack för du så noggrant beskrivit steg för steg för en som jag som inte vet vart jag ska börja! Så spännande, nu vill kaggarna sätta igång med en sensommarlåda! Ser jättemkt fram emot din matkomposterinh oxå!!

    1. Tack så hjärtligt för berömmet! Vad roligt att du gillade det och att du blev inspirerad till att dra igång en sensommarlåda. Perfekt tid! Lyckat till och hör av dig om du undrar nåt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *