Den eviga plasten i haven- vad händer när den når våra djur och oss?

Våra hav är som bekant fulla med plast och om vi inte ändrar vägen av nedskräpning vi slagit in på så beräknas det finnas mer plast än fisk i haven år 2050. Tanken äcklar och skrämmer! Effekterna är flera men vad många människor inte tänker på är att när plasten väl ingått i våra ekosystem så påverkar den alla djur i näringskedjan med oss i toppen.

Plasten i haven

Varje år skapas 280 miljoner ton plast och mycket av detta hamnar till slut i våra hav. Globalt finns fem stora plastområden i haven. De största finns i Stilla Havet där havsströmmarna samlar ihop plasten till stora sopområden med en uppskattad vikt på 80 000 ton. När det gäller koncentrationen av plastskräp är Medelhavet värst. Här är strömmarna svagare vilket gör att plasten ackumuleras i sedimenten istället. Läs gärna mer om detta hos Världsnaturfonden.

Cirka 95 procent av våra havssopor består av plast. Trots att plasten i stort sett är evig så bryts den efterhand ned till små fragment, så kallade mikroplaster. Mikroplasterna är upp till 5 mm i storlek men ofta mindre än 1 mm och blir i den formen kvar i havsmiljön, tillgängliga för olika organismer.

Plastens vägar till havet

Förutom direkt nedskräpning till havet av makroplast, som exempelvis påsar och pet-flaskor, så hamnar en hel del av plasten från nedskräpning på land till slut även den i havet. När det gäller mindre skräp som fimpar och däckfragment sker detta ofta från våra gator via dagvattensystem men även via vattendrag.

Tyvärr når en hel del mikroplaster även våra vattendrag från hushållsavloppen då våra reningsverk inte är optimerade för rening av denna typ. Läs gärna även inlägget om läkemedelsrester i miljön om problemet med otillräcklig rening. Hushållsavloppens mikroplaster kommer bland annat från tvätt av fleece- och polyesterkläder och från hygienprodukter innehållandes mikroplast.

Plastens effekter på miljö och hälsa

Plastskräp i havsmiljön innehåller liksom plasten vi har i våra hem en hel del hälsoskadliga tillsatser. För att plasten ska få de egenskaper vi önskar används olika tillsatsämnen exempelvis ftalater (mjukgörare), flamskyddsmedel,  bisfenol A (BPA) och bekämpningsmedel. Tillsatserna är mer eller mindre hårt bundna till plasten vilket leder till att det läcker hälsoskadliga ämnen från plasten både hemma och i naturen.

Många av dessa ämnen känner vi inte till effekterna av men flera av dem vet vi är skadliga för oss då de stör våra biologiska processer, kan orsaka leverskador eller hormonstörningar.

Mikroplaster och andra miljögifter

Förutom att vara skadliga i sig själva så fungerar mikroplasterna lite som magneter för många andra miljögifter. Detta beror på att vattenlösligheten hos de organiska miljögifterna är låg och de binds därför hellre till den organiska plasten. Konsekvensen blir att giftigheten hos plastfragmenten ökar ytterligare av de miljögifter som redan finns i våra hav framförallt nedströms reningsverken.

Plastens inträde i näringskedjan

Musslor och andra filtrerare, tar upp mikroplasten genom filtrering men även fiskar, fåglar och andra djur misstar lätt plasten för mat. Strandade valar som dött eller behövts avlivas då de varit sjuka har vid obduktion visat sig ha flera kilo plast i magen. Mestadels plastpåsar som har liknat föda i havet och när de väl nått mage och tarmar har de packats hårt och lett till svält och mycket lidande. Vår nedskräpning leder alltså till att djur som ska bli upp mot 60 år dör tidigt och kanske innan de hunnit få ungar. Läs gärna om Bergenvalen som hade 30 plastpåsar i magen.

När plasten väl kommer in i organismen finns risken att de organiska miljögifterna släpper från plasten i matspjälkningsprocessen för att sedan lagras in i djurets fettvävnad. Anledningen till att gifterna inte lämnar djuret via avföringen beror återigen på den dåliga vattenlösligheten  varför de hellre binds till organiskt material.

De här organiska föreningarna är i många fall svårnedbrytbara och bioackumulerande vilket leder till att halterna ökar ju högre upp i näringskedjan vi kommer. Som bekant är vi i toppen av kedjan där koncentrationen blir som högst!

Globala problem kräver globala lösningar

Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala mål för hållbar utveckling fram till år 2030. Mål 14 innebär att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt. Delmålen handlar bland annat om att sätta stopp för överfiske till 2020, att föroreningar kraftigt ska minska till 2025 och att det ska finnas tio procent skyddade marina områden till 2020. Läs gärna mer om mål nummer 14 hos UNDP.

Regionalt sker otroligt viktigt arbete av EU-kommissionen, som har lanserat ett lagförslag mot engångsartiklar i plast. Förslaget innehåller en lång rad åtgärder bland annat det viktiga förbudet mot ett tiotal engångsprodukter som det idag finns godtagbara ersättare för. Förbudet gäller exempelvis bomullstops, bestick, tallrikar, ballongpinnar och sugrör vilka ska vara borta redan 2021.

En alltför vanlig syn som gör att vi alltid är rustade med en påse att samla upp skräp i. Inte långt bort låg resten av målets förpackningar.

De omfattade engångsartiklarna i förbudet beräknas stå för ofattbara 70 procent av skräpet i haven enligt havet.nu. Lagförslaget fick i slutet av oktober stöd av Europaparlamentet och det enda som återstår nu är formalia i Ministerrådet.

Goda initiativ föder flera

Glädjande nog kunde jag nyligen läsa i Aktuell Hållbarhet att även Indien kommer att införa ett förbud mot engångsartiklar av plast från 2022. Förbudet gäller bland annat plastpåsar, vattenflaskor och sugrör och kommer att få en massiv effekt på våra världshav.

I samma takt som vi minskar förbrukningen och nedskräpningen av plast finns det också metoder att faktiskt sanera våra hav.  The Ocean Clean Up ger den fantastiska prognosen att våra hav kan vara plastfria 2050 genom att arbeta efter deras metod. Än finns det hopp för havet!

Låt dessa goda nyheter inspirera till att fasa ut plast i din vardag. Oavsett om du är en erfaren plastbantare som finetunar eller om du tar dina första trevande steg mot en minskad plastkonsumtion så gör din insats skillnad.

Läs gärna inlägget med mina 15 bästa tips för att plastminimera i vardagen. Förhoppningsvis hittar du något som inspirerar dig.

Lycka till!

/Maria

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *