I Sverige slänger vi 250 ton läkemedel per år i sopor eller avlopp, vilket har stora konsekvenser för både människor och miljö. Idag är det Stora insamlingsdagen, vilken fungerar som en påminnelse om hur viktigt det är att dessa potenta kemikalier behöver omhändertas på rätt sätt. Läkemedelsrester i miljön är en hjärtefråga för mig sen jag gjorde mitt exjobb gällande just vattenrening av medicinska substanser hos ett stort läkemedelsföretag. Men varför är då detta så viktigt?
Vart hamnar läkemedelsresterna?
En stor mängd av de läkemedel vi stoppar i oss går faktiskt rakt genom kroppen och kommer ut i toaletten helt oavsiktligt. Vidare hos avloppsreningsverken går de ofta rakt igenom även dessa då de inte är byggda för att ta omhand den här typen av substanser. Här skulle det behövas ytterligare ett reningssteg med aktivt kol eller liknande som binder upp organiska föreningar. I många länder där det är tätbefolkat och snabb omsättning på dricksvatten har våra vanligaste läkemedel, typ betablockare och antibiotika mätts upp i dricksvatten. Detta är ju helt orimligt när vi tänker på det.
Dricksvatten av god kvalitet för våra och framtidens barn är verkligen något värt att kämpa för.
Vårt individuella ansvar ligger i att slänga överblivna mediciner, vilket är jätteviktigt. Utöver detta så skulle en aktiv rening av denna typen av substanser verkligen behövas på samhällsnivå. Inom läkemedelsindustrin men även vid sjukhus och på sikt också avloppsreningsverken skulle behöva ta omhand organiska föreningar, däribland läkemedelsrester.
Min bedömning är att samhället i dagsläget vet för lite om effekter av läkemedelsrester i miljön för att riktigt förstå riskbilden och därmed kräva de nödvändiga investeringarna. Bara det att reningsverkens riskbedömningar är otillräckliga kan ju annars tyckas vara motivering nog.
Effekter på människor
Ja, lite kort kan vi ju konstatera att ingen ska behöva få i sig läkemedel som den inte själv väljer. Detta blir fallet med läkemedelsrester i miljön och slutligen i dricksvatten. Här behöver vi också beakta den så kallade cocktaileffekten som innebär att effekten av blandningen av olika kemiska substanser som vi utsätts för kan förstärkas. Exempelvis är summan av två olika substanser kanske inte just är 2 utan kanske 1+1=15. Cocktaileffekten är otroligt svår att bedöma men är bra att känna till för att motivera sig att minska sin exponering för kemikalier överlag.
Vi har väldigt svårt att säga något om hur väl vi klarar den bakgrundsbelastning som vi utsätts för från kemikalier som läcker från textilier, plastföremål, besprutad mat, fodertillsatser, ackumulerande miljögifter mm. Här råder jag alla att söka efter ekologiska alternativ vid konsumtion för att hålla nere exponeringen. Läs gärna min guide för val i livsmedelsbutiken här.
En indirekt effekt på oss människor som är otroligt allvarlig är att antibiotikarester i miljön kan leda till antibiotika resistenta bakterier. Risken med detta är att vi på sikt inte kan säkerställa skyddet som antibiotikabehandling ger mot många sjukdomar idag.
Effekter på miljön
Under min miljövetenskapliga utbildning gjorde vi en del studier på vattenlevande arter. Bland annat fisk visade en tydlig påverkan av hormoner genom feminisering av hanfiskar. Här syns skillnader uppströms reningsverk i jämförelse med nedströms där de utsatts för de substanser som passerat reningsprocessen. Visst kommer det ut hormoner från oss naturligt men den belastningen är mycket liten i förhållande till de hormoner som kommer via p-pilleranvändningen.
Samma problembild finns såklart även för övriga läkemedel. Då dessa är designade att nå vissa receptorer hos oss människor och binder de till samma måltavlor hos djur.
Effekter på miljö kommer ju dessutom alltid tillbaka till oss eftersom vi är en del av och så beroende av naturens komplexa system.
Stora insamlingsdagen 9/4
Apoteket startade denna dag förra året för att belysa problemet med läkemedel på vift. I år pågår insamlingen dessutom en hel månad med start nu. Kunder som lämnar in läkemedel premieras dessutom extra under den här tiden som morot till insamling.
Vad kan vi göra?
På individnivå är det såklart orimligt att inte äta mediciner som vi behöver för att hålla oss friska och därmed minska risken för läkemedelsrester i miljön. Men det är viktigt att vi inte spär på den här effekten genom att dessutom slänga överblivna läkemedel.
Vi måste hjälpas åt att samla in. Vi har alltid en påse stående hemma för överblivna läkemedel, likt för återvinning av batterier. I dessa dagar går jag dessutom igenom våra medicinförråd, vilka i en småbarnsfamilj kan vara ganska omfattande. Det är även bra för oss att årligen kontrollera bäst före datum för att inte riskera att gamla mediciner används.
Påminn gärna folk i din omgivning om denna viktiga fråga. Eller varför inte tipsa om bra utdelning hos apoteken dessa veckor om det biter bättre.
Relaterade inlägg som kan vara av intresse:
- Värna vårt vatten för en hållbar vattenanvändning
- Plastminimera- 15 tips för miljöns och hälsans skull
- Tyst om klimatet när våra klimatförhandlingar pågår
- Den eviga plasten i haven- vad händer när den når våra djur och oss?
- Biologisk mångfald- hur kan vi värna denna skatt vi ständigt nyttjar?
/Maria
