Idag är det vintersolstånd då ljuset vänder tillbaka till oss. Vintersolstånd- jag blir glad bara av det vackra ordet. Hos oss firas julen precis som i de flesta svenska hem. Visst pratar vi en del om varför den firas och Jesus födelse men varken jag eller min man är troende kristna så julen handlar betydligt mer om de traditioner vi har skapat oss under åren inom familjen. Naturens kraft och kretslopp är däremot i fokus här hemma. Vi brukar till exempel göra en kreation av naturfynd som mossa, stenar och kottar istället för julkrubba. Just denna dag är därför sannerligen värd att firas i min bok. Fortsätt läsa ”Vintersolstånd och ljusfest i julfestligheterna”
I vardagen funderar vi sällan över vår fantastiska biologiska mångfald och alla de ekosystemtjänster som naturen ständigt levererar. Vi är exempelvis helt beroende av den luftrening som våra växter hjälper oss med, pollineringen som sköts av våra bin och den markbearbetning som maskar och bakterier står för. Allt det här gratisarbetet tar vi förgivet, men det tas alltför sällan hänsyn till i samhällsplanering och politiska beslut. Det har gjorts beräkningar på mångmiljardbelopp som synliggör ekosystemtjänsters samhällsnytta. FN driver på arbetet genom de 
Ett par gånger om året tycker jag att det är hjälpsamt att stanna upp och känna in om livet håller den kurs jag vill att det ska. Under årets sista dagar brukar jag göra en slags snabbinventering. I min årsutvärdering stämmer jag av de planer jag satt upp och behovet av nya eller justeringar av de gamla. För mig brukar det inte nödvändigtvis resultera i några löften men jag brukar ta med mig några olika nyårsintentioner. 
Det är många olika aspekter att ta hänsyn till när det kommer till att välja rätt i mataffären. Ska vi välja ekologisk mat eller kanske det som är närproducerat? Ska vi välja bort näringsrika grönsaker om vi tycker att det är alldeles för dyrt med eko? Det är såklart viktigt att vi inte får i oss en massa gifter, men sen är det ju också klimataspekten som spelar in vid produktion och transport. Vi värnar även om att människor och djur ska må bra under produktionen och inte utsättas för risker samtidigt som vi vill främja hållbara ekosystem på produktionsplatsen. Ja, det är sannerligen inte okomplicerat. 
Under flera år funderade jag på hur vi skulle ta omhand vårt matavfall hemma i radhuset istället för att kommunen skulle behöva hämta det. Förutom klimat- och miljönyttan med de minskade transporterna och den vidare hanteringen av avfallet så ville jag dessutom återföra de viktiga näringsämnena från maten till jorden. Jag var tidigare tvungen att köpa en hel del kogödsel inför varje odlingssäsong för att ge jorden förutsättningar att producera en god skörd. Samtidigt såg jag potentialen i vårt matavfall som innehåller toppenfin näring till jorden och med tanke på att vi handlar ekologiskt och odlar själva visste jag dessutom att matavfallet inte innehåller onödiga gifter. Jag ville ha ett rent kretslopp helt enkelt. Bokashimetoden blev lösningen.
Runt om i världen har torkan brett ut sig på ett förödande sätt och lösningar för hur vi kan anpassa oss till mindre tillgängligt sötvatten är viktigare än någonsin. Det är tydligt att torka och knappa vattenresurser inte bara är en utmaning för traditionellt torra delar av världen. Det kommer allt mer att påverka oss alla. I sommar har det varit bevattningsförbud på flera håll i landet vilket har gjort att många ofrivilligt fått begränsa sin vattenanvändning. Det har också lett till att fler har blivit mer medvetna om sin vattenkonsumtion. 
