Odlingsåret 2020 bjöd som tur var inte på lika stora utmaningar som vi utsattes för i livet i stort. För mig, och kanske för dig med, erbjöd det här året till och med mer tid över för odlandet då vi var hemma lite mer än vanligt. Odlingen och samhörigheten den ger med naturen blev otroligt viktig för att grunda mig i en tid av ovisshet och sorg. Dessutom är det så väldigt befriande att jobba med fingrarna i jorden när det är rörigt i tankarna. Men när det kommer till odling så innebär varje år överraskningar både på ont och gott och det gäller att vara flexibel, hitta vägar framåt och bli lite klokare av erfarenheterna som ges. Kanske kan mina erfarenheter från året vara till nytta för dig med?
Fortsätt läsa ”Odlingsåret 2020- lärdomar från succéer och misslyckanden”
Under oktober brukar vintern komma på besök men dagarna kan också vara milda och soliga och ge grönskan en sista skjuts. Många grönsaker som exempelvis pumpor och aubergin hänger kvar och plockas in först när prognosen visar risk för frost. Oktober är en fin månad att skapa nya odlingsytor och att preppa för nästa säsong. Och så blir det en del städning i köksträdgården förstås men städa lugnt! Många grödor står sig fint i kylan och bjuder på härlig vinterskörd. Andra tar nya tag till våren om de klarar att övervintra och bjuder då på den härligaste vårskörd. 
Likväl som juli är en belöningens tid för en odlare är den också en tid för nystart. För den som vill tänja på den klassiska odlingssäsongen är det nu perfekt tid att plocka fram fröpåsarna igen och så nytt. Många snabbväxande grönsaker hinner ge en fin skörd under höst och vinter. Tajmingen är dessutom toppen eftersom sommarens skörd ger plats i köksträdgården för nya plantor. Genom att hela tiden fylla på med plantor blir odlingen yteffektiv och vackert prunkande. 
Vid krukodling är det ganska lätt att välja hur stor jordvolym en planta behöver men det kan vara svårare när det kommer till större ytor som pallkragar och andra odlingslådor. Speciellt när en odlar större mer krävande grödor som tomat, gurka och andra fruktgrönsaker. Så hur många plantor i en pallkrage är då lagom för att få ut en fin skörd? 
Varje vinter innebär en möjlighet att lära lite mer om växternas köldtålighet, exempelvis vilka sorter som är värda att övervintra. I år gjorde jag ett övervintringsexperiment eller helt enkelt en testlåda med flera olika växter för att se vilka som klarade sig. Vitsen med testet var att ge exakt samma förutsättningar för plantorna för att kunna jämföra och dra slutsatser. Så här gick det. 
April är traditionellt starten på odlingssäsongen och den månad som de flesta som inte odlar under vintern drar igång. Nu kan många grödor som är köldtåliga sås och planteras ute eftersom de klarar vårens bakslag som är mer regel än undantag i april. Även inomhus är det mycket som kan sås nu eftersom det bara är några veckor kvar till den magiska gränsen då frostrisken är över och det mesta planteras ut. Framförallt domineras odlingskalendern för april av alla härliga gurkväxter och de växande skördarna av bladgrönt.
Under flera år funderade jag på hur vi skulle ta omhand vårt matavfall hemma i radhuset istället för att kommunen skulle behöva hämta det. Förutom klimat- och miljönyttan med de minskade transporterna och den vidare hanteringen av avfallet så ville jag dessutom återföra de viktiga näringsämnena från maten till jorden. Jag var tidigare tvungen att köpa en hel del kogödsel inför varje odlingssäsong för att ge jorden förutsättningar att producera en god skörd. Samtidigt såg jag potentialen i vårt matavfall som innehåller toppenfin näring till jorden och med tanke på att vi handlar ekologiskt och odlar själva visste jag dessutom att matavfallet inte innehåller onödiga gifter. Jag ville ha ett rent kretslopp helt enkelt. Bokashimetoden blev lösningen.
